Börje, min goa granne sedan många år. Saknar dig, och kommer alltid ha en plats för dig i mitt hjärta.

Börje! Vi kommer aldrig att glömma dina vänliga tutningar när du körde förbi vårt sommartorp i din lilla röda bil, kom cyklande och stannade till eller när vi möttes på din gårdsplan. Ej heller vårt långa samtal på din veranda förra sommaren när du berättade att du hade livslusten kvar. Nu finns du inte längre och vi saknar dig redan. Dina sommargrannar.

Jag har fått så mycket inspiration av samtal med Börje.
Jag kan nu känna som Mattis i ”Ronja Rövardotter” då Skalle-Per avlidit:
Han fattas mig. Han har alltid funnits.

Till minne